“Se till vänster och se till höger innan du går över vägen. Använd skyddsvägen. Akta bilarna! Kom ihåg säkerhetsbältet! Stanna vid rött ljus och vänta tills ljuset blir grönt. Nu är det tryggt att gå.“

Låter det här bekant? Du har antagligen hört allt detta, redan då du var liten, från dina föräldrar, far- och morföräldrar, syskon, kompisar, dagispersonalen och senare från dina lärare. De kunskaper och skickligheter som krävs för att röra sig i trafiken har lärts till dig så länge att vuxna har känt sig säkra att du kan göra så på ett tryggt sätt.

Vänta före du klickar. Undersök och ta reda på fakta. Var kritisk och försiktig för vad du möter i medierna. Berätta åt en vuxen ifall du möter något konstigt, förvirrande eller ifrågasättande. Behandla andra med respekt. Be om råd då du behöver det. Det finns också många regler, råd och överenskommelser för hur man ska använda digitala medier. Dessa existerar för att hjälpa försäkra en trygg och trevlig digital vardag för alla. På denna sida kan du hitta färsk och uppdaterad information gällande säkerhet inom digitala medierna. Kom och navigera tryggt i digitaltrafiken!

Minimera riskerna, maximera nyttan

Då vi rör oss i trafiken är det viktigt att vi följer regler och gemensamma överenskommelser. På detta sätt kan vi försäkra allas trygghet i trafiken. Det samma gäller också på nätet, inom sociala medier och i spel. Med hjälp av allmänna regler och överenskommelser försäkrar vi att alla kan tryggt använda sig av digitala medier. Det trygga bruket ger chansen att använda och glädja sig av allt som medierna erbjuder.

Vem som helst kan hamna ut för skadligt innehåll, bedrägeri, stöld, mobbning, kränkning, trakasseri, grooming, hatspråk, våld eller andra brott då man använder sig av digitala medier. Tryggt bruk av medierna kräver att man kan känna igen skadliga, hotande eller riskfyllda situationer samt förståelse, kunskap och skicklighet för att möta dem. Kunskap, hänsyn och noggrant övervägande betonas i osäkra situationer.

Tryggt i digitaltrafiken – trafikljusmodellen

Med hjälp av trafikljusmodellen kan du själv fundera på och berätta till en vuxen om vilka saker inom mediabruket som ger dig glädje, nytta och möjligheter, samt vilka är sådana saker som är bra att överväga, vad ska undvikas och vad är något du önskar man kunde ändra på. Det är på vuxnas ansvar att stöda och hjälpa dig då du övar mediabruket och lär dig om de olika reglerna och procedurerna inom den digitala världen. Även de duktigaste mediabrukarna kan råka ut för situationer där de behöver en vuxens hjälp eller råd. Då du möter oförväntade, förvirrande eller svåra situationer ska du alltid vända dig till en vuxen. Också i din vardag är det bra att ha gemensamma regler och överenskommelser för ditt mediabruk. Dessa kan hjälpa att undvika meningsskiljaktigheter och oförväntade situationer. Då du växer och får mera erfarenhet inom mediabruket eller då situationer och omständigheterna ändrar är det bra att hålla nya diskussioner och komma överens om nya regler.

Rött ljus

Vilka saker, situationer eller vanor inom mediabruket är sådana som borde undvikas? Vilka saker eller situationer är sådana som orsakar en negativ känsla eller sådana som kan orsaka besvär?

Gult ljus

Vilka saker, situationer eller vanor inom mediabruket kan bedömas från fall-till-fall? Ett gult ljus kan också betyda att du ska vänta och ha tålamod. Vilka saker, situationer eller vanor inom mediabruket är sådana där det är bra att använda sig av förnuft och tålamod och vänta en stund före man agerar?

Grönt ljus

Vilka saker, situationer eller vanor inom mediabruket hämtar en positiv känsla, nytta och glädje, som är tillåtna och som man kanske också kan rekommendera till en kompis?

Det lönar sig att skydda sin digitala integritet

Dina personuppgifter, din adress, skola, hobby, telefonnummer, dina bilder, meddelanden, datafiler, hemligheter, känslor och tankar är exempel på privata informationer. Det finns ändå sådan privat information som du kan dela med andra, och det är din rätt att bestämma med vem du gör så.

Det lönar sig dock vara försiktig och noggrann då du delar privata saker. Även om du skulle endast dela något privat med din kompis så kan informationen i värsta fall dyka upp hos någon annan.

Vem som helst kan på grund av slarv, i misstag eller med flit dela andras privata och personliga information. Information och innehåll kan spridas väldigt snabbt på nätet och i digitala omgivningar, och deras raderande kan vara svårt.

Kom ihåg

  • Det lönar sig inte att berätta sina lösenord till någon, inte ens till ens bästa vän
  • Det kan vara bra att diskutera fysiskt med en kompis om de mest privata och personliga ämnena. Saker som diskuteras fysiskt lämnar inte något bevismaterial.
  • Det lönar inte att dela sin position med alla. Inte berättar du ju heller till varje person du möter på gatan vart du är på väg.
  • Privat eller offentlig profil på sociala medier? En offentlig profil visar en stor del information och gör det möjligt för främlingar att ta kontakt.
  • Fundera på hurdana bilder och filmer lönar sig och är tillåtna att dela. En bra princip att följa är att dela endast sådant material som man aldrig behöver skämmas, känna sig generad för eller gömma. Materialet som du delar får inte heller kränka någon annans rättigheter.
  • Beskydda också andras digitala integritet. Fråga lov av dina kompisar förrän du delar deras bilder och filmer. Fråga lov också av personen som syns i bilden eller filmen före du delar den.
  • Tagga ingen i en bild eller film innan du först frågat lov.
  • Dela inte andras meddelanden eller skärmdumper utan lov.
  • Läs eller lyssna inte på andras meddelanden utan lov.

Ta hand om dina lösenord

Lösenord existerar för att försäkra att din information och dina saker hålls under din kontroll och så att ingen annan kan låtsas vara dig.

Om någon annan känner till ditt lösenord kan de se den informationen som du låst bakom lösenordet, logga in på dina konton, samt dela information medan de låtsas vara dig. Lösenord gör det också möjligt att ta kontroll över någon annans enhet och administrera personens privata innehåll, till exempel genom att läsa, skicka och radera meddelanden.

Kom ihåg detta

  • Ett bra lösenord är lätt att komma ihåg men svårt att gissa. Du kan skriva upp lösenordet men håll det tryggt i ett sådant ställe som ingen annan kan komma åt.
  • En komplett mening är ett bra lösenord.
  • Ju längre lösenord desto bättre.
  • Använd stora bokstäver och specialtecken i lösenordet.
  • Stavfel, slang, talspråksuttryck och andra sätt att ”söndra” ord gör lösenordet starkare.
  • Försäkra att ingen ser då du skriver in ditt lösenord.
  • Använd ett skilt lösenord för varje webbtjänst, undvik att använda samma överallt.
  • Lägg speciellt märke till att ha starka lösenord för sådana tjänster som du använder för att återställa andra lösenord som du glömt. Ett exempel på detta är lösenordet för din e-mailadress.
  • Berätta inte ditt lösenord för någon alls, inte ens din bästa vän! Kom ihåg att inte heller myndigheterna någonsin ber att få veta ditt lösenord.
  • Kom ihåg att alltid logga ut ur dina konton då du inte längre använder dem. Detta är speciellt viktigt ifall du loggar in till ditt konto på någon annans enhet, till exempel i skolan eller i biblioteket.

Skydda dina digitala enheter

Diverse skadeprogram har skapats för att besmitta enheter och skada deras funktion.

Här är några exempel på olika skadeprogram:

  • ”Maskar” som sprider kopior av sig själva från en enhet till en annan via nätet.
  • Reklamprogram som visar dig reklamer även om du inte skulle villa se dem.
  • Program som låser personens information och kräver pengar för att befria dem.
  • Virus som gömmer sig inom program och filer och sprider kopior av sig själv.
  • Program som i smyg tar skärmdumpar av din skärm då du rör den eller klickar på musen
  • Program som öppnar tillgång till din enhet för inkräktaren.
  • Fjärrstyrningsprogram som gör det möjligt för någon att använda din enhet på distans utan att du är medveten om det.
  • Program som gör det möjligt för en inkräktare att ta kontroll över ditt tangentbord och skicka information till sig själv.
  • Spioneringsprogram som ser vad du gör på din enhet utan att du är medveten om det, samt skickar denna information vidare.

Din enhet kan bli skadad, om

  • Om det finns applikationer som du inte uppdaterat.
  • Du öppnar en besmittad fil.
  • Du öppnar en okänd länk.
  • Du använder en oskyddad uppkoppling.

Skydda dig själv från skadeprogram

  • Justera inställningarna på din enhet så att den alltid kräver ett lösenord först. Kom ihåg att ett bra lösenord är sådan som andra inte kan gissa och som är lång med många olika bokstäver, tecken och siffror.
  • Ta hand om din enhet. Berätta till en förälder eller annan vuxen och håll dig lugn ifall den försvinner. De kan hjälpa dig hitta din enhet. Förutom enheten är också bilderna, filmerna, kontaktinformationerna, meddelandena och lösenorden lagrade inom den värdefull och viktig information. Byt omedelbart alla de lösenord som du använt på enheten (såsom för dina konton för sociala medier, e-mailadress, spel osv.) Använd funktionen ”logga ut alla enheter”.
  • Installera genast de nyaste uppdateringarna för applikationerna som du använder. Uppdateringar och diverse antivirusprogram hjälper att skydda din enhet från skadeprogram.
  • Klicka inte vad som helst för länk som du mottar, även om du känner sändaren. Om meddelandets innehåll ser konstigt ut kan du fråga sändaren om de själva är medvetna om vad de skickat.
  • Lita inte på meddelanden som låter för bra för att vara sanna där det lovas till exempel pris, gåvor, pengar, virtuellvalutor eller andra egenskaper för ett spel. Skadeprogram strävar till att lura dig eller få din uppmärksamhet så att du skulle öppna en besmittad fil, ge upp ditt lösenord eller skapa en koppling till en skadlig sida eller skadeprogram.
  • En brandmur är ett system som skyddar din enhet från förbjudna kopplingar på nätet. Den avvärjer anfall och avbryter den skadliga aktiviteten i nätet.
  • Skräppostfiltret som du kan hitta i din e-posts inställningar hjälper att hindra farliga meddelanden som kan innehålla skadeprogram.
  • Använd endast pålitliga källor för att ladda ner applikationer, till exempel officiella applikationsbutiker eller tillverkarens egna webbsidor. Ladda inte ner olagliga piratprogram som också är ett hot till din enhets säkerhet. Se hurdana recensioner applikationen har fått innan du laddar ner den, och undvik sådana som inte har recensioner eller kommentarer. Försäkra dig också att applikationens tillverkare är pålitlig och att applikationen inte kräver onödigt mycket rättigheter till din enhet och ditt innehåll.
  • Säkerhetskopiera tillräckligt ofta, alltså kopiera din viktiga information någon annanstans än det stället där du ursprungligen sparat ner dem.
  • Be alltid hjälp från en förälder eller annan vuxen ifall du har frågor eller bekymmer gällande att skydda din enhet och skadeprogram.

Tips för att känna igen bedrägeri på nätet

  • Meddelandenas skrivstil varierar och de innehåller skrivfel och konstiga ord.
  • Innehåller meddelandet något väldigt brådskande eller pinsamt? Bedragaren strävar ofta till att orsaka offret att känna sig brådskad, skämslig eller generad. Meddelanden strävar ofta till att inverka på mottagarens känslor.
  • Meddelandena kan också försöka skrämma eller pressa mottagaren. Detta kan göras till exempel genom att nämna någon sårbarhet som bedragaren är medveten om såsom ett gammalt lösenord, genom att beskriva skadeprogrammets funktion eller genom att nämna påhittade namn för filmfiler.
  • Ifall meddelandet lovar förmåner, pris, pengar eller någon annan nytta till mottagaren ifall hen beter sig på ett visst sätt. Kom ihåg att ifall något verkar för bra för att vara sant så är det högst antagligen det.
  • Sändaradressen är maskerad på sådant sätt att det ser ut som att meddelandet kommit från din egen adress.
  • Ifall du genom att googla hittar liknande meddelanden med samma tema. Bedrägeriförsök upprepar ofta samma mönster.

Tro inte på allt vad du ser och hör

Då du använder digitala miljöer kan du möta innehåll som inte alltid är sanna eller sådant som det inte lönar sig att tro på. Ifall du möter sådant material, agera inte huvudstupa enligt meddelandets eller annat innehålls uppmuntrade sätt. Ibland är målet för den felaktiga informationen att vilseleda dig medan ibland kan någon i misstag dela bristfällig information.

  • Ett rykte gäller ofta en person eller någon nyhet som strävar till att orsaka förvirring. Rykten kan också vara positiva men tyvärr nog så är målet ofta att orsaka någon skada eller minst något pinsamt, generande eller andra tråkiga följder. Det är lätt att sprida rykten och skvaller inom sociala medierna. Tänk på ifall du själv skulle villa att andra skulle sprida osanna rykten och skvaller om dig. Låt rykten stanna hos dig, sprid dem inte vidare.
  • Kedjemeddelanden är meddelanden vars innehåll oftast inte är sann. De skrivs ofta på ett sådant sätt att mottagaren anser dem som känslomässiga, hotande, skrämmande eller ångestfyllda så att så många personer som möjligt skulle fortsätta sprida meddelandet. Sprid endast kedjemeddelanden som ger en positiv och uppmuntrande känsla.
  • Falska nyheter är en form av bristfällig och osann information som sprids medveterligt. De innehåller diverse ämnen och deras mål är att inverka på personers tankar, värden och handlingar. En opålitlig nyhet måste dock inte vara en lögn, utan den kan vara fakta som presenterats på ett sätt som ska bidra till känslor. Dessa nyheter strävar ofta också till att orsaka motsättningar. Då du ser en nyhet är det bra att granska var och när den har publicerats, av vem, hur ämnet i nyheten har hanterats och vad den baserar sig på. Ibland passar inte nyhetens titel tillsammans med innehållet.
  • Deepfake filmer är filmer som skapas genom att redigera och manipulera originalmaterialet som kan vara visuellt eller audiellt. Dessa kan vara väldigt svåra att känna igen. En del av dessa filmer är harmlösa men de kan också användas på ifrågasättande och illvilliga sätt.
  • Utmaningar som sprids på sociala medier kan ofta vara roliga, men i värsta fall kan mottagandet av en utmaning ha grova eller farliga konsekvenser. Bemöt utmaningar försiktigt och kom ihåg att det inte lönar sig att delta då de är farliga. Utmaningar som hämtar glädje, beröm och en bra känsla kan man delta i fritt.