“Se till vänster och se till höger innan du går över vägen. Använd skyddsvägen. Akta bilarna! Kom ihåg säkerhetsbältet! Stanna vid rött ljus och vänta tills ljuset blir grönt. Nu är det tryggt att gå.“

Det är viktigt att vi följer regler och gemensamma överenskommelser då vi rör oss i trafiken. Genom att följa dem kan vi försäkra allas trygghet i trafiken, oavsett om det gäller stora eller små, gamla eller unga. Med regler kan vi garantera allas möjlighet att förutse olika situationer samt dra slutsatser gällande dem. Överraskande och oväntade situationer är ofta orsakade av mänskliga misstag, försummelse av regler, hänsynslöshet eller försvagad koncentrationsförmåga. Den största risken i trafiken- eller i digitala miljöer- är egentligen inte trafikmedlen, de digitala enheterna eller själva median, utan vi människor.

Alla barn har rätt till information, kunskap och säkerhet i trafiken men också inom digitala miljöer. Målet för all uppfostran är att stärka barnets förmåga att förbättra sina beredskaper att skydda sig själv i farliga situationer och att lära vad som är rätt, fel, vad som lönar sig att undvika, vad är lämpligt och rimligt.

Oavsett om de rör sig i den traditionella trafiken eller den digitala är det oerhört viktigt att barnen inte är ensamma i en miljö vars principer och regler de inte förstår eller kan hantera. Vuxna spelar en viktig roll som förebilder också i bruket av digitala medier. Det är vuxnas uppgift att följa med utvecklingen av barnets färdigheter och med samma ge feedback för hens handlingar. Med tiden kommer barnet att bli mera självständigt och ta mera initiativ som mediebrukare. Då är det viktigt att barnet också har tillräckligt med kunskap och färdigheter för att göra så på ett nyttigt sätt.”

Tryggt bruk av digitala medier skapar en situation där man kan fullt utnyttja alla de möjligheter som de erbjuder, samt förutsättningar för en trygg uppfostran i vårt digitaliserade samhälle. Barn har rätt till att utrycka sig och till att delta, samt till en lämplig medie- och säkerhetsuppfostran. Det är på vuxnas ansvar att försäkra barnets tillgång till information, handledande och stöd för hens personliga mediapreferenser, anpassat till barnets ålder.

Vem som helst kan råka ut för skadligt innehåll eller bedrägeri, stöld, mobbning, kränkning, trakasseri, grooming, hatspråk, våld eller andra brott då man använder sig av digitala medier. Kunskap, hänsyn och noggrant övervägande betonas i osäkra situationer. Tryggt bruk av digitala medier innebär att man kan känna igen skadliga, hotande eller riskfyllda situationer och att man kan möta dessa med relevanta kunskaper och förståelse.

Tryggt i digital trafiken- trafikljusmodellen

Det är bra att ta hänsyn till barnets åsikter och tankar då man funderar på olika regler och överenskommelser för mediabruket. Då barnet kan delta i diskussioner som gäller en själv så är det mera sannolikt att hen förbinder sig till att följa reglerna. Med samma förstärks barnets funktionalitet i samhället som fortsättningsvis blir mera digitaliserat. Det slutliga ansvaret faller ändå på oss vuxna. Det är viktigt att den vuxna tar hand om att barnet får lämpligt med möjligheter, omsorg samt beskyddande också då det gäller mediabruket. Det finns många saker att fundera på då det gäller barnet och mediabruket i hens närmaste omkrets. Barnet kan också ha åsikter gällande vuxnas mediabruk, och det är viktigt att alla förbinder sig till de gemensamma överenskommelserna. Trafikljusmodellen hjälper att komma igång med diskussioner och tankar kring ämnet. Kom ihåg att det ändå är viktigt att uppdatera reglerna då barnet växer och får mera erfarenhet, eller då omständigheterna kring mediabruket förändras.

Rött ljus

Vilka saker, situationer eller vanor i bruket av digitala medier är såna som är förbjudna, riskfyllda, hotande eller vad är något som borde undvikas då man använder digitala medier? Vad är sådana saker i barnets mediabruk som vuxna borde bestämma och ha ansvar över?

Gult ljus

Vilka saker, situationer eller vanor i bruket av digitala medier är såna som ska ses från fall till fall och vilka är eventuellt tvivelaktiga? Vilka är sådana saker som barnet kan t.ex. förhandla om med föräldern?

Grönt ljus

Vilka saker, situationer eller vanor i bruket av digitala medier är såna som är nyttiga och orsakar glädje och andra positiva känslor, som är tillåtna för barnet och som kanske också kan rekommenderas till en kompis? Vilka saker gällande mediabruket kan barnet själv besluta om?

Vår digitaliserade värld erbjuder möjligheter för inlärning, arbete, lek och gemenskap. Med hjälp av Tryggt i digitaltrafiken projektet försäkrar vi att nätet är en trygg och trivsam plats för varje barn.”

 – Tryggt i digitaltrafiken projektets beskyddare,
Inrikesminister Maria Ohisalo

Lär barnet att tryggt använda digitala medier

(Minneslista för tryggt bruk)

Öva tillsammans med barnet hur man tryggt kan använda digitala apparater / Bli bekant med digitala apparater

  1. Hurdant innehåll har barnet tillgång till? Försäkra dig att barnet kan ta sina fösta steg i digitaltrafiken med tryggt innehåll av hög kvalitet.
  2. Kan främlingar ta kontakt med barnet i de digitala miljöer som hen använder? Diskutera och kom överens om hur barnet ska bete sig i svåra situationer.
  3. Försäkra dig att barnet tar hand om hens samt andras integritet inom de digitala medierna.
  4. Lär barnet vad som gör ett lösenord starkt samt att lösenord är privata och inte skall delas med någon annan.

Observera digitala miljöer tillsammans med barnet

  1. Bekanta dig med hur de digitala medierna som barnet tycker om fungerar och hurdana egenskaper de har. Vad borde barnet veta om just dessa för att kunna använda dem på ett tryggt sätt?
  2. Red ut vilka saker inom datasäkerhet och dataskydd är relevanta i barnets bruk av digitala medier och lär barnet hur de själva kan ta hand om dessa.
  3. Diskutera vilka vanor och beteenden är sådana som respekterar andra och tar andra i hänsyn då hen använder digitala medier. Hurdan är en bra och schysst kompis också i sociala medier och spel? Med hjälp av kommunikationsförmåga och omdöme kan man skapa en positiv anda och förebygga mobbning och trakasseri.
  4. Lärn barnet att känna igen skadligt innehåll, mobbning, grooming, trakasseri och andra riskfyllda situationer.
  5. Diskutera tillsammans logiken i hur digitala medier fungerar. Då man surfar på nätet samlas det in mycket information om användarna vilka används t.ex. för att algoritmerna kan rekommendera specifika innehåll. Målet är att maximera tiden som spenderas på nätet. Lär er tillsammans att kritiskt granska olika innehåll och miljöer relaterade till medierna.
  6. Diskutera med barnet om att det finns falskt och påhittat material och innehåll på nätet. Det kan vara svårt att skilja på vad som är sant eller falskt och därför är det viktigt att lära sig källkritik och att vara försiktig då man använder digitala medier.

Att röra sig i digitaltrafiken med hänsyn till barnets ålder och utveckling

  1. Följ åldersbegränsningarna.
  2. Bekanta er med de digitala medier och enheter som barnet använder. Barn behöver vuxna för att konkretisera det vad de ser och möter, samt för att ge feedback och instruktioner då de övar digitala mediernas bruk.
  3. Uppmuntra barnets inlärning och deltagande i sunt bruk av medier.
  4. Kom tillsammans överens om regler för bruket.
  5. Var en aktiv del av barnets mediavardag, och ta upp den digitala världen i era dagliga konversationer. Lyssna, hjälp och stöd barnet då hen har bekymmer relaterade till bruket av digitala medier.
  6. Var en förebild till barnet med ditt eget bruk av medierna.

Referenser

Chaudron, S. 2015. Young children (0-8) and digital technology. A qualitative exploratory study across seven countries. https://www.re-search.ed.ac.uk/portal/files/18945050/Chaudron_et_al_2015_children_0_8_and_digi-tal_technology_europe_report_libre.pdf

Forss, M. 2019. Älylaitteet ja niiden käyttöön liittyvät turvallisuusuhat. Teoksessa Kosola, S., Moisala, M.&Ruokoniemi, P. (toim.) Lapset, nuoret ja älylaitteet. Taiten tasapainoon. Tallinna: Statusprint,118-134.

Helajärvi, H., Kokko, S.&Vasankari, T. 2019. Älylaitteet ja fyysinen terveys: Älylaitteista sekä haittaa että hyötyä. Teoksessa Kosola, S., Moisala, M.&Ruokoniemi, P. (toim.) Lap-set, nuoret ja älylaitteet. Taiten tasapainoon. Tallinna: Statusprint, 103-116.

Lajunen, K., Andell, M. & Ylenius-Lehtonen, M. (2019). Tunne-ja turvataitoja lapsille: Tunne-ja turvataitokasvatuksen oppimateriaali(2. painos.). Helsinki: Terveyden ja hyvinvoinnin laitos.

Moilanen, Janita 2020. ”Olen lukenut groomingista” : alakouluikäisten lasten vanhempien käsityksiä seksuaali- ja turvataitokasvatuksen mahdollisuuksista edistää lasten turvallista sosiaalisen median käyttöä. University of Helsinki, Faculty of Educational Sciences. https://helda.helsinki.fi/handle/10138/319206

Opetushallitus (2014). Perusopetuksen opetussuunnitelman perusteet 2014.Helsinki: Opetushallitus

https://unicef.studio.crasman.fi/pub/public/pdf/vanhempi_lapsen_mediataitojen_tukena.pdf